I'm a Pill Popper, Yes I am.

På tåget norrut trycker jag i min bafucin, alvedon och nässpray. Ändå blänger alla gamla tanter och ghettopojkar på hon den där tjejen som sitter och snorar så förskräckligt i vagn nummer tre. Så mellan 17-23,30 är varje snorning extra plågsam och förudmjukande eftersom jag nu faktiskt skäms över att jag tagit med min förkylning i offentlig kupé.

Men jag är nästan helt frisk nu. Febern är ett minne blott och jag kan till och med svälja obehindrat. Ingen mer tycka-synd-om-sig-själv eufori alltså.

Egentligen tänkte jag blogga för att berätta att något lustigt inträffade när jag loggade in på MSN på modemlandsdatorn. Plötsligt överfölls jag nämligen av meddelanden som skickats i mars, trots att jag varit inloggad i Linkeboda flera gånger sdan dess. Jag ber alltså om ursäkt för alla msn-mess jag inte svarat på som kanske till och med varit direkta frågor och alltså förtjänade att gå ett bättre öde till mötes än ignorerings-döden. MSN verkar inte vara kompatibelt med Linkeboda. Heller.

Imorgon syns vi på tåget igen! Jag är hon som sitter invirad i tre lager angora-tröjor och svettas.