Ingen Maria för mig

Folk stavar ofta mitt namn fel. Nästan alltid är det sista bokstaven som glöms bort eller byts ut, annars är det H-kombinationen som blir till K. Och är det inte stavningen som krånglar så läser de upp och uttalar det så att det blir till ett annat namn. Det där förvånar mig.

Att få till en stavning kan inte vara så hopplöst omöjligt. Särskilt inte om personen i fråga svarar på ett mail jag skickat där mitt namn står fullt synligt i all sin härlighet. Inte heller om personen skriver av mitt namn från ett dokument jag just skrivit ut. Det står ju där! Då krävs en kraftansträngning för att missa eller byta ut en bokstav.

Visserligen varierar stavningen av mitt namn i olika handlingar eftersom jag sjäv inofficiellt bytte bort några bokstäver någon gång under mellanstadiet. Jag har ännu inte orkat fixa det där, så nu är jag registrerad på universitetet under en annan stavning än den stavning som står i mitt pass; och mitt id-kort visar alltså inte samma stavning som mitt student-id, vilket ibland orsakat viss förvirring.

Visst förstår jag att folk kan missminna sig eller chansa, men när de skriver fel av rent slarv, då blir jag irriterad och känner mig konstigt stympad. Men jag antar att det blir fel oavsett vad man heter. Mitt namn är trots allt inte så ovanligt. För några år sedan ville jag byta namn till Alice efter min mormor. Som tur är blev det aldrig av, men Che kallar mig fortfarande för Alice emellanåt. När han är på gott humör vill säga.