Come Clarity.

Skeptisismen klänger sig fast runt mina axlar. De flesta jag pratar med (Linköpingsbor bör tilläggas) påpekar att Storstorstan inte är en trevlig stad att bo i. Svårt för utbölingar att ta sig in i ett socialt nätverk och bygga sig ett eget socialt liv osv osv. Jag har då fördelen att jag skulle få arbeta i samma team som min kära kära Olivpaj som jag skrev min D-uppsats med. Dessutom känner jag ett par inflyttade Stockholmare, så helt övergiven skulle jag inte vara. Men jag är skeptisk. Klarar jag detta? Är det över min förmåga?

Och när jag står i provhytten på JC och har beslutsångest mellan ett par blå och ett par ljusa jeans, ja då undrar jag hur i hela friden jag ska kunna välja. Hur ska jag kunna fatta rätt beslut? VILKET BESLUT ÄR RÄTT?

Så istället bakar jag paj.