The Soundtrack of my Life

Vad heter soundtrack på svenska? Låneord är i och för sig roliga: battlas tex, det hör jag plötsligt varje dag, i alla sammanhang. Häromdagen försökte jag komma på en bra svensk motsvarighet men fick inse mig besegrad. Det svenska språket är fattigt. Fattigare än exempelvis engelskan. Vilket i sig inte är särskilt märkligt. Oj, vad jag digressar. Ser ni. Där kom det igen. Svenska för digressar någon? Oj, vad jag.. kom in på sidospår.

Jag ville yttra några ord angående the soundtrack of my life. Det var det jag kom att tänka på när jag släpade mig upp för de sjuttioelva trapporna från tvättstugan upp till lägenheten. Jag är nämligen grymt bra på att älta saker. Och faktum är att jag inte alls är så säker på att Fallen skulle platsa på mitt soundtrack. Inte egentligen? Visserligen har det varit min favoritlåt sedan urminnes tider, det vill säga sedan jag och E under en uppsatsperiod analyserade olika kvalitetsbegrepp tills våra ögon inflammerades och våra magar skaffade sig blödande sår. Men räcker det? Jag är tveksam.

Däremot skulle, pinsamt nog, Dragostea Din Tei och Asereje placera sig ganska självklart på grund av sina bedrifter under samma uppsatsperiod. Inte för att de på något sätt tillhör mina favoriter, utan för att de betydde något för mig och E just då. Fallen var min favorit, well, ÄR min favorit. Men jag associerar den inte med några specifika minnen. Den är nog för stor för det; den är för överallt och för mycket alltid. Därför passar den inte in.

Däremot kan jag sätta upp den på listan över kandidater för theme-song. Den trycker på ganska rätt knappar och texten är nog tillräckligt bra för det. Nästan. För texten är viktigt. Därför gör det ont att garantera Dragostea Din Tei och Asereje spår på mitt soundtrack.

Aserejé, ja deje tejebe tude jebere
Sebiunouba majabi an de bugui an de buididipí

vs

Mai ah hee
Mai ah hoo
Mai ah ha
Mai ah haha


Ja, no comments.