so come on and hurt me

mardi, février 14, 2006

En långtradare kommer lastad

(Nytt försök, råkade deleta fel inlägg) Min kära lilla mor liftar långtradare söderut och kommer på besök. Inatt någon gång (snart?) tror hon att hon ska vara framme. Att jag bor ganska centralt betyder att jag måste ut i någon förort och hämta upp henne. "Nej, du behöver inte, jag vill inte ha dig ute på vägarna den tiden" säger hon alltid. Och så packar hon femtielva kassar fulla med kläder och mat (hon är övertygad om att jag svälter och bör gödas) och förväntar sig att jag ska sitta och rulla tummarna medan hon ensam släpar sig fram längs gatorna i en stad hon inte känner? Riight.

Mommy dearest älskar, minst sagt, att ränna runt i affärer. Favoriten i Linkeboda är exklusiva Myrorna. Där vandrar hon gärna dagarna i ända och sliter i spetsar, gardiner, dukar och tyg och... sist köpte hon en parkbänk. Ja, en parkbänk. Som hon faktiskt fick med sig hem tillsist (Den är fortfarande isärskruvad), även om det såg mörkt ut rätt länge. Normalt sett gillar jag också att shoppa, men allt har liksom en gräns. Mammas shoppingturer passerar den gränsen flera gånger om. Så visst ska det bli toppen att träffa henne igen, men jag fasar för veckans möte med Myrorna. Verkligen.