so come on and hurt me

dimanche, décembre 31, 2006

Not Today - Maybe Tomorrow.

Strumpbyxor, svarta kjolar och små koftor bildar enorma tygkojor över mitt golv. Så jag flyttar ut spegeln i köket, snurrar runt i ännu en kjol och vänder mig till Che. Denna då? frågar jag. Överklädd? Funkar? Che suckar uppgivet och påpekar än en gång att det inte spelar någon roll vad han säger. Jag kommer ändå ta något helt annat i slutändan. Och det är sant. Jag lider av grav beslutsångest och velar in i det sista. Nästa problematik blir nyårspresenten. För något måste jag ta med? Väl? Du är otrolig, säger Che medan han knyter slipsen. Nervös över vad du ska ge bort. Men nu sitter jag här med nymålade naglar och nytvättat hår och känner mig ganska lugn och avslappnad inför kvällen. För jag är ganska säker på mitt klädval. Och presenten är nedpackad, skjuts fixad. Nästan två timmar till godo och jag är.. klar? Kan det vara möjligt? Måhända ett tecken på att 2007 kommer bli mer organiserat? Det kan bli ett nyårslöfte att spinna vidare på.
Så gott nytt 2007 Sverige. Särskilt gott nytt år till alla Linköpingsbor, Stockholmare, Västeråsare och modemländare. Vi ses nästa år.