3 dagar kvar.

Receptionisten har fördärvat min musiksmak. Så är det bara. Blipp, blipp, dunka-dunk, låter det när jag kopplar in ipoden i stereon. Che väntar tålmodigt på att dunket ska avta i styrka, men när det bara ökar, och fortsätter... och fortsätter lite till, ger han tillsist upp. Nä, nu orkar jag inte lyssna mer, säger han och stänger av (till förmån för sporten, behöver jag säga mer..). Jag ser trumpen ut men stoppar in hörlurarna i öronen istället. Tills nästa kväll då jag försöker igen. Och ett litet tag går det ju..

Lyssnar du på sådan HÄR musik, kommenterade en projektledare i fredags när jag förfestade på kontoret bland fakturor och receptionistens musik. Min respons blev att plocka upp ipoden ur väskan och låta honom lyssna på lite normalare Sasha-musik. Typ mer gurgel och elände och mindre hjärnlöst blipp. Ja, nu känner jag igen dig, sa han och log mot mig.

Jag kommer sakna mitt kontor.