so come on and hurt me

dimanche, août 27, 2006

Ce parfum de nos années mortes

För första gången på länge kan jag luta mig tillbaka och njuta av den mullrande åskan. Mäktigt. Lugnande.

Söndagsmusiken levereras av Noir Désir. Mer vemod i Le vent nous portera.

Pendant que la marée monte,

Et que chacun refait ses comptes,
J'emmène au creux de mon ombre,
Des poussières de toi.



Le vent les portera,
Tout disparaîtra,
Le vent nous portera.

2 Comments:

Anonymous Anonyme said...

skönt att höra att du gillar åskan nu/igen :) .. jag gillar den mycket, sålänge den inte stänger av datorn då förstås

3:42 PM

 
Anonymous Anonyme said...

:-)

8:55 PM

 

Enregistrer un commentaire

<< Home