Lagen om allts eländighet.

Det måste vara Murphys lag som ligger till grund för att jag alltid, jämt, precis missar pendeln. Så precis att jag ser svansen försvinna iväg över spåren. Detta är oavsett när på dygnet jag åker, men främst från stan eftersom jag har någorlunda koll på tågen som går från förorten. Bittert får jag stå och vänta i minst 20 min på nästa. Varför är det så? Hur kommer det sig att jag aldrig någonsin har tur och lyckas tajma in så jag slipper vänta hela väntetiden? Speciellt frustrerande är det förstås när jag ska ta mej hem sent på helgerna och får stå och trängas med alla kräksjuka fjortistjejer och hattprydda poppojkar.