Brudmarsch från Dellensjöarna

Min äldre mellanbror (honom behöver du inte outa Martin) gifte sig i förrgår. Det var på tiden. Tre barn och 10 år tog det dem att slå till. Förlovade har de varit sedan äldsta dottern föddes och traditionella jag tycker förstås att det borde ha inneburit ett giftemål strax därefter. Att förlova sig utan att ha för avsikt att gifta sig anser jag vara fegt och totalt meningslöst. Varför förlovar man sig om det ändå inte betyder något? För om man inte tror på bröllop kan man knappast tro på förlovningar heller? Att ta av sig en ring är väl ungefär lika smärtfritt som att ta av sig en tröja, jag menar, emotionellt bagage tvingas man ju skyffla vid en splittring oavsett om man råkar vara förlovad eller inte. Och gemensamt stamkundskort på ICA kan man faktiskt skaffa ändå.

Lite tråkigt är det att de gifte sig i all enkelhet med bara barnen som gäster; jag hade gärna gått på sommarbröllop. Nu får jag hoppas på min äldsta bror istället. Hans tur att ta en svängom till Brudmarschen.